Meteorologi

Begrepp att kunna använda och förstå

  • Väderprognos
  • Lågtryck
  • Högtryck
  • Varmfront
  • Kallfront
  • Sjöbris
  • Landbris
  • Vackertvädermoln
  • Åskmoln
  • Luftfuktighet

Väderprognos

SMHI (sveriges meteorologiska och hydrologiska instititut) är en myndighet som hjälper privatpersoner, företag och myndigheter med att spå väder. SMHI ligger under miljödepartimentet.

För att spå väder använder SMHI teknisk utrustning. En väder prognos är inte definitiv utan en trolig förutsägelse om hur vädret skall bli. Så här går det till:

  1. De utgår från hur vädret är just nu på massor av kontrollplatser (väderstationer). Man mäter vindhastighet (anemometer), temperatur (termometer), lufttryck (barometer)och luftfuktighet (hygrometer).
  2. Man tar sedan satelitbilder och radarbilder över områderna. Man mäter också ute till havs. Många fartyg har väderstationer som ger signaler till SMHI.
  3. En superdator beräknar sedan vädret med hjälp av matematiska formler. Ibland händer det att datorn räknar fel beroende på att någon mätstation ger felaktiga signaler. Prognosen blir då annorlunda mot den skulle varit.

Olika väderinstitut

Genom att kolla flera väderinstitut kan man få en tydligare bild över vädret. Ett gott råd är att kolla både sveriges, danmarks och norges institut om du skall göra något som är väderberoende.

  • SMHI            Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
  • yr.no            Norska väderinstitutet
  • dmi.dk          Danska väderinstitutet

Lågtryck

När kall luft möter varm luft blandas denna om. Den varma luften tvingas uppåt. Eftersom det då saknas luft vid markytan ersätts denna  med kallare luft från sidan. Vindarna runt ett lågtryck snurrar motsols på norra halvklotet (corioliseffekten).

De svenska lågtrycken uppstår oftast ute till havs där kall luft från Kanada möter varm luft från golfströmmen. Vanligen uppstår hårda vindar och regn vid lågtryck. Betecknas som ett stort L (Lågtryck) på väderkartan

Högtryck

Ett högtryck uppstår då kall luft sjunker och utövar ett högre tryck på luften på marknivå. Det blir oftast svaga vindar runt ett högtryck som snurrar medsols. Skillnaden mellan högtryck och lågtryck gör att luften går från högtryck till lågtryck. Under högtryck blir det oftare finare väder eftersom den varma luften värmer upp den kalla luften som sjunker. På detta vis upplöses molnen.

Betecknas som ett stort H på väderkartan (Högtryck)

Varmfront

Warm Cold Fronts

En varmfront uppstår då varm luft tränger undan kallare luft. Den varma luften lägger sig ovanför den kalla vilket gör att den kyls av. Detta resulterar i kondensation och det bildas moln med regn Vädret efteråt blir varmare.

 

På väderkartan ser man en varmfront som ett rött sträck med halvcirklar.

 

Kallfront

När kall luft tränger undan varm luft uppstår en kallfront. Den kalla luften är tyngre än den varma och tränger därför ner genom den varma som då stiger. Resultatet av en kallfront blir häftiga regn.

 

På väderkartan ser man en kallfront som ett blått streck med trianglar.

Bild från wikipedia

 

Sjöbris och landbris

Har du varit vid havet och upplevt att det blåser från havet, mot land, på dagen och på kvällarna blåser det från land, ut mot havet? Under dagen när solen står högt på himmeln värmer solen upp marken. Marken värmer i sin tur upp luften. Den varma luften stiger uppåt. Eftersom det saknas luft längs marknivån fylls det på utifrån havs. Där är vattnet kallare och värmer inte upp luften på samma sätt. Detta fenomen kallas sjöbris.

På natten är vattnet ute till havs fortfarande varmt från dagens soliga väder. Marken inne till lands kyls av fortare. Det varma havsvattnet värmer upp luften ute till havs som stiger uppåt. Då saknas luft längs vattenytan. Luft från land blåser utåt. Detta fenomen kallas förlandbris.

Olika typer av moln

Vid högtryck stiger varm fuktig luft uppåt. Luften kyls av och vattenmolekylerna i den varma luften rör sig saktare. När de rör sig saktare har de chans att bilda vätebindningar mellan molekylerna. På detta vis uppstår vattendroppar som bildar moln. När de sedan kylts av sjunker de igen och värms upp. Molnen löser då upp sig.

Dessa moln kallas stackmoln eller cumulusmoln och ger inget regn.

När lågtrycken kommer sugs luft från markytan längre upp i atmosfären. Det blir blåsigt och molnen tornar upp sig. Når molnen riktigt högt kyls vattendropparna till iskristaller som kolliderar med varandra. Kristallerna blir större och bildar hagel. I molnen kolliderar iskristallerna med varandra och statisk elektricitet uppstår. Molnen får olika laddningar och på detta vis uppstår åska. Åskmoln kallas för cumulonimbus moln.

Atlas of Clouds

Luftfuktighet

Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. I varm luft rör sig vattenmolekylerna fortare och därför kan inte vätebindningar uppstå, vilket krävs för att bilda vattendroppar.

För att mäta luftfuktigheten använder man en  hygrometer. Man mäter luftfuktigheten i procent .

Med relativ luftfuktighet menar man hur stor del vattenånga luften innehåller jämfört med när den är mättad.